(Peka på bilden med mus pilen)
Kapellet var säkerligen
oansenligt, men bilder av Johannes Döparen till vilkens ära det var
invigt och av S:t Olof, Norges skyddshelgon, torde inte ha saknats.
Det är troligt att en ny kyrka uppfördes vid 1600-talets mitt eller
också skedde en ombyggnad sedan Härjedalen avträtts till Sverige efter
freden vid Brömsebro 1645. Denna kyrka var av trä och beskrivs ha varit
prydd med målningar. Under årens lopp försågs den med takkam, vapenhus
och sakristia. Även denna kyrka blev efterhand för liten och trång.
En ny kyrka började uppföras 1744 och den invigdes 1746. Kyrkan som
saknade torn byggdes av timmer och var kläd med panel ut- och invändigt.
Till det yttre var den rödmålad och hade två fönster på var
långvägg samt ett rundfönster på östra och västra gavelväggen. En
liten sakristia var tillfogad vid nordöstra hörnet. En ny klockstapel
byggdes 1768.
Den Nuvarande kyrkan
Kyrkans om- och tillbyggnad under 1849-55 fick den planlösning och
exteriör den har idag.
Kyrkbyggnaden från 1740 bibehölls men fick ett klocktorn tillbyggt mot
västra gaveln.
Härigenom utökades kyrkorummet åt väster med tornets bottenplan och
fick ett nytt fönster på var sida. På den östra gaveln uppfördes en
ny större sakristia av samma bredd som kyrkan och försågs med fönster
i norr och söder.
Portalen på västra väggen inramades av halvkolonner som bär upp ett
kraftigt bjälklag med tandsnitt och en trekantsgavel med lunettfönster.
Kyrkan vitmålades. Klockorna flyttades till tornet, varefter staplen
revs.
Vid en mindre renovering 1911-13 byggdes en läktare i väster och de
gamla bänkarna med dörrar ersattes med öppna. Senaste renoveringen
gjordes 1956-57 då man flyttade predikstolskorgen från korväggen till
norra långväggen. Ny trappa och nytt ljudtak tillkom.
|
